denna ventil åter uppskjutes, blir öppningen b, som leder till botten af cylindern, öppnad för ånga, att dit ingå, och öppningen a ifrån öfra delen af cylindern, till c, eller gången till kondensatorn. På samma sätt som förut är nämdt, ledes den ånga som redan verkat, igenom inre delen af släpventilen till kondensatorn.
I följd af släpventilens starka tryckning genom ångan mot lådan, blir sagde ventils friktion ganska betydlig. Herrar Taylor och Martineau hafva i stället för dem, begagnat pistoner, som skjutas upp och ned uti rör; hvilket utgör en betydlig förbättring.
Murrays ventiler skilja sig betydligt ifrån de förut af Watt uppfunne, hvarföre en serskild beskrifning öfver de förstnämde torde få anföras, isynnerhet som de nu äro allmännast i bruk vid ångmaschiner på land. Pl. III fig. 4 och 5 föreställer sektioner af dessa ångrör och ventiler. C är ångröret försedt med ett struprör vid a, för att reglera ångans tillopp till maschinen. Detta åstadkommes genom armen b och häfstången c, hvilka meddela den så kallade och redan beskrifne, af Fizgerald uppfunne regulatorn g rörelse till ventilen a; under det en kringgående rörelse meddelas regulatorn genom en remm, som går ifrån en trissa på svänghjulets axel, till en likadan trissa på regulatorns axel; e, e, äro tvenne krokiga armar, hvilka gå igenom öppningar uti spindeln, och som vända sig på en axel vid f. Den öfra
