Sida:Kreuger Om angmaschiner.djvu/118

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
106

lyftas och sänkas utaf 2:ne excentriska hjul 4 och 4, hvilkas rörelse åstadkommes af maschinens balans.

Horizontela axeln Z erhåller sin rörelse ifrån en lika beskaffad axel Y med kugghjul, uti en vinkelrät ställning emot den förra. Axeln Y får sin rörelse på enahanda sätt ifrån svänghjulets axel; 9, 10, 11 och 12 utgöra fyra armar, fästade vid stängerna v, v, och w, w, för att lyfta och sänka ventilerna; 13 ett handtag som vänder sig uppå en bult, fastskrufvad, vid röret E, och genom sin verkan är ämnadt att öppna och sluta ångventilerna, då maschinen först sättes i gång; 18 en qvicksilfvers-barometer, för att mäta ångans tryckkraft öfver eller under atmosferiska luftens. Ena ändan af barometerns rör ingår ut ångröret D D under det att den andra är öppen för luften, och försedd med en skala.

Gemenskapen mellan barometerröret och ångröret kan slutas medelst kranen 19. Nedra eller den böjda delen af röret är fyldt med qvicksilfver. Deraf synes, att, då kranen 19 öppnas, måste ångprässningen ifrån röret DD motverkas af atmosferens tryckning.

Om nu ångans ulvidgningskraft öfverstiger atmosferens, så måste qvicksilfvret lyfta sig uti den yttre grenen af röret, och skillnaden i höjderna af qvicksilfvret i båda rören, utvisar ångans verkan. Så snart höjden af qvicksilfvret uti röret 18 öfverstiger med 2 tum den uti 19,