Sida:Kreuger Om angmaschiner.djvu/140

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

128

under vattenlinien, samt skarp nedåt, hvaraf äfven den förmån uppstår, att vattenhålans centrum gravitatis kommer högt upp, hvilket ökar fartygets styfhet; och i följd deraf kan dess corpus under vattnet göras för öfrigt skarpare både akterut och för, än som kunde åstadkommas, om midskepps sektions arean vore flat eller fyllig nedåt. För mycken skarphet uti botten får emellertid icke heller anbringas; ty derigenom kommer maschineriets centrum gravitatis för högt, hvarigenom den för fartyget nödiga styfheten skulle för mycket kunna minskas.

De skarpa fartygsbottnarne hindra något rullningen, derföre att kölen, medelst sitt motstånd mot vattnet under slingring, är på sådane fartyg längre belägen ifrån långskepps axeln, hvaromkring all sidorörelse sker, och att således dess moment måste blifva större än på mera grundgående. Skarpa bottnar äro derföre nu äfven allmänt antagne på alla Engelska ångfartyg.

Uppå dem äro vattenhjuls-axlarne i allmänhet under däck, på de Amerikanska deremot öfver däck. Några af de sistnämde, som äro ämnade att transportera handelsvaror, föra äfven sina maschiner på däck. I början brukade man göra ångfartygen mycket långa i jemförelse med deras bredd, i likhet med galerer och andra fartyg, bestämde blott till rodd.

Vid jemförelse af åtskilliga Amerikanska ångfartyg, företer sig den största olikhet häruti.

Farty-