Sida:Kreuger Om angmaschiner.djvu/174

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

162

akterstäfven af fartyget, medelst sammanprässad luft uttrycka en vattenstråle, som gaf rörelse åt fartyget. Bernoulli var den första som började att på detta sätt framskaffa fartyg. Han föreslog att på fartyget fästa ett upprätt stående krökt rör, likt bokstafven L; den vertikala delen hade en trattformig topp, för att fylla röret med vatten, som nedströmmade igenom den borizontela delen, och utlopp något under vattenytan akter ut, hvarigenom fartyget framsköts, medelst den utströmmande vattenmassans motverkan mot sjövattnet.

D.r Franklin föreslog en förbättring härvid, som bestod deruti, att han tillfogade ett annat krokigt rör, af lika form som L; båda dessa rören stäldes midskepps emot hvarandra. Det främsta drefs af en pump, och då dess mynning var under vattnet, för ut på fartyget, så drog det framåt, under det att samma vatten som gått genom främsta röret och blifvit uppfordradt uti det andra, som formerande en utrinnande ström under vattnet, akter ut, tryckte fartyget framåt uti samma riktning. En ångmaschin, på detta sätt begagnad, torde till pumpverk blifva ganska användbar. D.r Franklin trodde sig kunna till fartygets framdrifvande, äfven begagna luft i stället för vatten.

Fraser och Lilleg gjorde ytterligare en förändring uti sin uppfinning, bestående deruti, att en cistern stäldes in uti fartyget nära