Sida:Kreuger Om angmaschiner.djvu/31

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
19

likväl aldrig blifvit försökt uti större skala; och många betvifla till och med dess brukbarhet.

Ibland de utmärktare män, som dernäst sysselsatt sig med begagnande af ånga, såsom drifkraft för maschiner, förtjenar Doctor Denis Papin att främst omtalas.

Han föddes i staden Blois i Frankrike, och erhöll medicinæ doktorsgraden i Paris, samt reste derefter öfver till England, hvarest han 1681 blef ledamot af Royal Society. Förvist ur sitt fädernesland genom ediktet i Nantes, flydde han till Landtgrefven af Hessen Cassel, hvarest han under flere år var tjenstgörande som matheseos professor vid universitet i Marburg. Papin dog 1710.

Papins första ångmaschin utgör en cylinder A A af tunn metall, försedd med en piston B, som fritt kan flyttas upp och ned i cylindern, samt noga sluter till dess kanter. Pl. I. fig. 9. Då denna maschin skall sättas i verksamhet, lemnas litet vatten i botten af cylindern; pistonen nedtryckes så att den vidrör vattenytan; luften utdrifves genom ett hål på pistonen, hvilket sedermera igentäppes medelst pluggen M. Om det inneslutna vattnet, medelst eld under cylindern, kokas, så förvandlas det till ånga, som utöfvar en så stark tryckning mot pistonens botten, att atmospheriska luftens motstånd öfvervinnes, och pistonen upplyftes till öfverkant af cylindern. Härvid hindras pistonen att åter nedsjunka, utaf en kil