andra var att nyttja en eller flere pumpar, för att utur kondensatorn utdraga både vatten och luft. Det sednare sättet befanns snart vara det bästa, hvarföre det af Watt antogs. För att få pistonen både hal och ångtät, nyttjade han vax, talg och andra feta varor. Newcomen hade till detta ändamål begagnat vatten ofvanpå pistonen; men hvilket medförde många olägenheter. Då öfra delen af cylindern på Newcomens sätt var öppen, fann Watt, att luften, som inlopp deruti, afkylde den, och kondenserade en del ånga. Han föreslog derföre, att antaga ett lufttätt lock på cylindern; att uti locket anbringa ett hål, hvarigenom pistonstången fick vandra upp och ned samt att låta ångan få verka ofvanpå pistonen, i stället för atmosferiska luften.
Ännu fanns en orsak till förlust af ånga, nemligen att yttre luften afkylde cylindern, hvilket vid hvarje pistonslag, skulle åstadkomma en mindre kondensering af ånga in uti cylindern. Watt förhindrade äfven detta, derigenom, att han omgaf cylindern med en annan cylinder, och fyllde rummet deremellan med ånga, samt att han ytterligare omgaf den yttre cylindern med trädbeklädnad, eller något annat svagt värme-ledande ämne. Watt säger derföre: att "så snart den förste idéen, eller att verkställa kondensering uti ett serskildt kärl hade lyckats, så följde alla mina öfriga förändringar vid ångmaschinen, såsom corollarier deraf,
