Sida:Kreuger Om angmaschiner.djvu/60

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

48

hufvudomständigheter, eller 1:o att hålla cylindern likaså varm, som den ånga hvilken inlopp deruti, och 2:o att till 32° eller ännu lägre värme afkyla både det vattnet, hvilket uppkommit af kondenseringen, äfvensom det hvilket blifvit insprutadt.

År 1765 föll Watt på den tanken, att om en gemenskap skulle öppnas emellan en cylinder, som innehöll ånga, och ett annat rum, hvilket vore lufttomt, så skulle ångan genast inrusa uti det lufttoma rummet, ända till dess jemnvigten vore återstäld, samt att i fall det lufttoma rummet kunde hållas väl kallt, genom insprutning af kallt vatten, eller på något annat sätt, så skulle all ånga inströmma dit, ända till dess allt vore kondenseradt.

Sålunda upptäckte Watt den största förbättringen vid ångmaschinerna, eller att låta kondenseringen verkställas uti ett serskildt rum; men vid utförandet häraf hade han ännu att öfvervinna många svårigheter. Ty sedan båda kärlen voro nästan toma, huru skulle då det insprutade vattnet, luften som följt dermed och den till vatten kondenserade ångan, fås utur kärlen? Detta förestälde han sig kunna verkställas på 2:ne sätt; eller först, att medelst till det sednare kärlet aptera en pipa, som skulle räcka nedåt mera än 34 fot uti en brunn, genom hvilken pipa vattnet skulle afrinna, och af atmosferiska tryckningen icke kunna återlyftas, samt att med en pump utdraga luften. Det

andra