denna ståndscirkulation, så konserverar man de alltför stora klasskillnaderna och sänker därtill effektiviteten på själva de sociala och ekonomiska nyckelpositionerna. Det gör man icke ostraffat i ett samhälle, som tekniskt, ekonomiskt, organisatoriskt och ideologiskt befinner sig i en nästan explosionsartad utveckling.
Sammanfattning
I den önskestyrda skildring av framtida socialreformer, som givits i detta kapitel, har den ledande synpunkten fått vara befolkningskvaliteten - frågan, hur vi kunna möta de skärpta kvalitetskraven genom att förbättra vårt folkmaterial. Två andra i huvudsak med varandra sammanlöpande synpunkter ha emellertid samtidigt legat under hela framställningen: behovet av en ekonomisk utjämning i proportion till barnförsörjningsplikten i syfte att minska den familjeindividuella extrakostnaden att föda upp barn och det därav härledda men även i och för sig motiverade behovet av ekonomisk utjämning mellan klasserna.
Mångt och mycket av detta kostar stora pengar. Alldeles icke allt. En hel del innebär bara en mera ändamålsenlig organisation och samtidigt en önskvärdare kostnadsfördelning: en kostnadsöverflyttning från den enskilda familjen till samhället, d. v. s. till oss alla. Större delen av de föreslagna reformerna innebär emellertid otvivelaktigt en betydande kvalitetsstegring av den barnavård vi hålla oss med. Men den investeringen betalar sig sannolikt bättre än ett flertal andra vi kunna göra i denna värld, där mott och mal förtära och där konjunkturväxlingar förvandla stabila börsvärden till luftvärden. Vår rikedom ligger i våra naturtillgångar och dessutom i vår befolkning, i dess moraliska hälsa, dess intellektuella spänstighet och fysiska motståndskraft. Icke bli vi fattigare därför att vi vårda oss bättre om vårt befolkningskapital.
