De negativa resultatenatt de aborter, som icke kommit med i undersökningsmaterialet, icke utgöra något större antal och att således "siffran för år 1930 drygt 10,000 (10,445) för landets abortantal torde vara ganska tillförlitlig, om den också icke innefattar alla aborterna". Sammanfattningsvis skriver Naeslund ändå bestämdare: "Av ovanstående framgår alltså att i hela landet icke fullt 10% av alla graviditeter under 1930 slutade med abort", varvid han utgår från en siffra av 105,852 graviditeter, redan denna beräknad på det antagna antalet aborter plus de officiella födelsesiffrorna.
Edin, som i denna fråga går till verket med en mera öppen vetenskaplig kritik, kommer även till en motsatt ståndpunkt. Han skriver: "Att utöver de till medicinalstyrelsen inrapporterade abortfallen, för hela riket inalles något mer än 10,000 eller ej fullt 11 per 100 barnaföderskor, inträffat rätt så många (ej kända) aborter, särskilt provocerade, är tämligen säkert. Det är t. o. m. ej otroligt, att hela det verkliga antalet provocerade abortfall är åtskilligt större än 10,000." Och han tillägger uttryckligen: "Men att söka uppställa några som helst grundade beräkningar över, huru stort det verkliga abortantalet kan antagas vara, torde vara alldeles omöjligt." Att Edins rent negativa slutsats på denna punkt är den vetenskapligt mera välgrundade och att Naeslunds förhastade uppskattning av det totala antalet aborter måste bestämt avböjas, torde vara uppenbart.
Läser man Edins sammanfattning av hans undersöknings resultat, kan man emellertid lätt få den uppfattningen, att han icke helt ut vidblivit sin välgrundade agnostiska inställning till frågan utan själv gjort en uppskattning, låt vara blott av en översta gräns för totala antalet aborter. Han refererar en beräkning av tyska medicinalstyrelsen utförd 1931, enligt vilken det verkliga antalet aborter i Tyskland skulle uppgå till en tredjedel av födelserna och fortsätter: "Går man ut ifrån den ovan anförda beräkningen för Tyskland, och beaktar, att
