Hoppa till innehållet

Sida:Kris i befolkningsfrågan folkupplaga.djvu/122

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
120
AKTUELLA TENDENSER I BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

improduktiva åldersklasser i såväl de högsta som de lägsta åldrarna. En dylik disproportion mellan produktiva och improduktiva åldersklasser i befolkningen skulle betyda ett tryck på levnadsstandarden och därmed ett väsentligt hinder för åtgärder i syfte att stegra äktenskapsbildningen och fruktsamheten. Dessa åtgärder skulle ju dessutom komma att nödgas gälla en redan kraftigt sammankrympt generation av fruktsamma personer.

Helt kan detta dilemma icke undvikas som förhållandena nu faktiskt stå. Men vi böra göra klart för oss, att vi just nu med vår övertaliga generation av personer i de arbetsföra och fruktsamma åldrarna ha ett snabbt förrinnande rådrum. Försitta vi detta, komma förutsättningarna – både de befolkningskvantitativa och de ekonomiska – för en positiv befolkningspolitik att ställa sig allt ogynnsammare. Det av professor Pipping och andra framställda förmodandet, att "när de då fåtaliga yngre åldersklasserna, ytterligt decimerade, komma ut i livet, skola de finna gott svängrum och kanske taga risken av större familjer". bottnar i felsyn.

Vad speciellt gäller det ekonomiska hindret, får man här värja sig för en ytlig försäkringsteknisk syn på åldringarnas försörjningsproblem. Det är icke riktigt, att en hel generation under den produktiva delen av sitt liv kan sätta av och spara ihop åt sig pengar till en ålderdomsförsörjning. Den kontraktsrätt den kan skaffa sig går nödvändigtvis ut över de andra åldersklasserna. Huvudparten av en arbetsför generations verkliga sparande måste nämligen ligga i uppfödandet av en ny generation, som kan ta vid då den gamla tröttnar. För detta slags sparande kunna varken banker eller försäkringsföretag, inte ens en offentlig obligatorisk ålderdomspensionering erbjuda en verklig ersättning. Det kan se så ut individuellt, men det är icke så socialt. Ett äkta par, eller en hel grupp sådana par, kan underlåta att föda tillräckligt många barn för att ersätta sig i nästa generation; det kan i stället samla så mycket mera pengar, kan leva sitt eget liv sorgfritt och dö i känslan