Sida:Kris i befolkningsfrågan folkupplaga.djvu/213

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
211
INKOMSTFÖRDELNING EFTER FAMILJESTORLEK

Inkomstfördelning efter familjestorlekförhållandena under olika – stundom rätt ytliga – totalitetssynpunkter: nationalinkomsten, det allmänna framåtskridandet, produktionens och konsumtionens totala volym o. s. v. I den mån de varit intresserade för fördelningsfrågorna har det vanligen blott gällt fördelningen på näringsgrenar, yrkesgrupper och inkomstklasser. Lägger man nu en annan uppdelningssynpunkt till grund för fördelningsdiskussionen, blir det uppenbarligen svårare att följa resonemanget. För att analysera befolkningsfrågans praktiska problem får man emellertid bekväma sig att börja tänka på inkomstfördelningen från familjesynpunkt och därvid framför allt med hänsyn till familjestorlek. Studiet måste gälla sambandet mellan lön och försörjningsplikt, mellan närings- och bostadsstandard och barnantal. Vår levnadsstandardundersökning i föregående kapitel har haft just denna inriktning; samtliga våra praktiska förslag i det följande kunna blott begripas under samma synvinkel.

Att den fördelningsfrågan är en av våra ekonomiska huvudfrågor har nu mycket sällan uppmärksammats av fackekonomerna, för vilka affärslivets ekonomiska villkor tett sig som ett så mycket värdigare studieobjekt än familjernas. För den som är mera förtrogen med den ekonomiska vetenskapens utveckling ter sig detta förhållande i själva verket ganska besynnerligt. Under hela det liberala skedet av denna vetenskaps utveckling hade den ekonomiska teorien dock sin grundval i en lära om de mänskliga behoven – mest utförligt upplagd i den s. k. gränsnytteläran – och man var vidare alltid angelägen att betona, att den ekonomiska fördelningen blott var en sida av den allmänna prisbildningen. Men vid behandlingen av de praktiska fördelningsfrågorna undflydde man vanligen samvetsgrant varje sammankoppling med behovsläran. Bättre än de flesta andra exempel visar detta, hur föga realistisk den ekonomiska vetenskapen under denna period varit just i de sociala frågeställningarna. – I kvinnokretsar och även inom arbetarrörelsen har saken däremot länge och intensivt diskuterats och man har sökt