Anpassning vår uppgiftlångsiktigt och djupgående sätt kunna omskapa samhället blott genom att väcka och omvända de enskilda människorna. Men den sociologiska betraktelsen är även mera optimistisk och det i ett hänseende som borde intressera alla moralister. Genom en förändring av institutionen, av samlivets yttre betingelser. förändrar man nämligen de enskilda människornas handlingsmöjligheter samt vissa av deras handlingsbetingelser och därmed även deras moraliska inställning. Man kan inte så tänja och vrida människorna, att de kunna leva lyckligt i en livsform. som själv genom traditionens tröghet alldeles kommit ur jämvikt med den i sista hand styrande faktorn: den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Men man kan söka leda institutionens anpassning till större harmoni med samhällsutvecklingen i dess helhet och därigenom bortskaffa vissa av orsakerna till även de enskilda människornas moraliska felanpassningar.
Först därigenom vinnes grundvalen för en framgångsrik moralisk påverkan av även de enskilda människorna. Vi vilja nämligen på intet sätt ha sagt, att icke en sådan påverkan är önsklig eller att den under alla förhållanden måste bli alldeles ineffektiv. Men den är hjälplös och kan till och med verka direkt nedbrytande, om den insättes isolerad och på spjärn emot en social utveckling, som man icke därigenom förmår vända. Frågan i vad mån och genom vilka medel man kan vända en viss social utveckling är därvid icke en trossak, utan principiellt ett socialvetenskapligt problem som kan studeras. Vad särskilt gäller sättet för moralisk påverkan av de enskilda människorna är det ett bevisat faktum, att egentligen blott unga människor äro i högre grad påverkbara, på grund varav denna faktor, om den skall vara effektiv, måste få bestämma uppfostran i hem och skola men däremot –blott med föga utsikt till framgång kan resas som ett krav på de vuxna människornas omvändelse till pliktkänsla.
Skaffar man sig en tillräcklig socialvetenskaplig kunskapsgrundval för sitt omdöme, kommer det nu i praktiken aldrig
