Sida:Kris i befolkningsfrågan folkupplaga.djvu/386

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
384
SOCIALPOLITIKEN OCH FAMILJEN

övertagande av vissa uppfostringsfunktioner redan till stor del förverkligats, måste därför samarbetet med föräldrarna komma att bli en stark och levande föreningslänk. Här gäller det att skapa en föräldraopinion för vidgat dylikt samarbete, stärkt föräldrainflytande över skolpolitiken och intimare samförstånd och samdiskussion mellan de enskilda barnens fostrare i hem och skola. Ännu mera vinner detta krav i styrka, då även de yngre barnens vård och fostran ordnas mer kooperativt, mer socialt i de former som här föreslagits och som redan i viss utsträckning godtagits.

Detta är den ena förutsättningen för att föräldrarna ej skola behöva eller ens kunna känna att de lämna ansvaret för sina barn, även om de skiljas från dem några timmar dagligen. Den andra förutsättningen för att även "eftermiddagsfamiljen" skall kunna bygga upp en konfliktfri och intim hemgemenskap, är att den utnyttjar den moderna arbetsfördelningen och tekniken så att inte den förvärvsarbetande modern vid sin hemkomst har ännu ett dagsverke att utföra i hushållet. Detta ställer bl. a. vissa krav även på männen, som måste läras att icke kräva så mycken uppassning utan tvärtom vara beredda att hjälpa till. Den manliga ungdomen måste därför fostras till större verklig kamratlighet och till större förmåga att reda sig själv. I denna riktning går även utvecklingen och denna understödes av arbetstidens förkortning. Vi mena nu bestämt, att fyllas dessa villkor, så har man skapat en familj med innerligare gemenskap än den nuvarande och därmed även en riktigare hemmiljö för barnen.

"Glädjen att ha barn" är självklar; den tillhör emellertid inte uteslutande den ena eller andra organisationsformen av familjen. För närvarande befinna vi oss i en utveckling, där de unga familjerna allt fullständigare avstå från denna glädje. Genom, förnuftiga reformer kunna vi minska de avhållande motiven och därigenom lägga grundvalen för en både socialt och individuellt friskare familjeinställning. Om däremot den