Sida:Kris i befolkningsfrågan folkupplaga.djvu/93

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
91
HISTORISKA OCH INTERNATIONELLA ANALOGIER

Historiska och internationella analogierav människornas

psykologi, deras inställning till familj och fortplantning. Denna förändring är i väsentliga hänseenden en social företeelse av natur att vara historiskt ny. Historiska paralleller ända från antiken äro visserligen mycket lätta att samla ihop, De bliva emellertid regelbundet ytliga, de sociala förutsättningarna ha varit så grundolika. De äro därför närmast till skada för resonemanget: de tendera att skyla över i stället för att framhäva de för problemets behandling väsentliga dragen. Mycket ofta leda de enligt all erfarenhet till ett ytligt frastänkande. Vill man komma djupare har man att direkt inrikta studiet på den aktuella utveckling, som skall studeras. Huvudintresset blir att skildra denna utveckling riktigt och att finna de teoretiska orsakssambanden.

Då fruktsamhetsnedgången är en rätt utbredd företeelse i synnerhet inom de västeuropeiska kulturländerna, fastän den börjat vid olika tidpunkter och därtill förlöpt olika i skilda länder beroende på olikartade sociala förutsättningar, borde i och för sig internationella jämförelser vara av större betydelse vid en undersökning av den svenska fruktsamhetsutvecklingen. Var och en som självständigt arbetar på detta område, måste ha gjort sig förtrogen med det tillgängliga internationella materialet. Det är från ett sådant studium han får synpunkter, frågeställningar och förklaringshypoteser. Icke minst med hänsyn till den praktiska befolkningspolitikens uppläggning måste ett studium av t. ex. New Zealand, där barnkostnadsutjämningsbidrag utbetalts, eller Frankrike, där hela socialpolitiken givits en inriktning på familjerna och särskilt de barnrika familjerna, vara uppslagsrikt. Om några "bevis" för effekten av den ena eller den andra åtgärden kan det dock sällan bli fråga och i så fall blott efter mycket mer intensiva studier än de som hittills vanligen gjorts. Befolkningspolitiken kan nämligen ej isoleras, då alla de övriga sociala förutsättningarna äro så olika. Detta för olika länder vitt skiftande utgångsläge måste