Socialpsykologiska tolkningaranalys saknas emellertid nästan helt
och hållet. Större delen av de djuppsykologiska förklaringsförsök som framlagts stå utan närmare förbindelse med kvantitativt kontrollerad och därigenom verifierad empirisk iakttagelse, bygger således på spekulation eller i bästa fall på begränsad erfarenhetsempiri av natur att mestadels vara selektiv. Man illustrerar sina teser med hänvisning till enskilda fall, men man undersöker icke i vilken omfattning dessa fall äro representativa. Mera utslagsgivande studier angående barnbegränsningens psykologi ha blott gjorts för speciella kulturkretsar i främmande länder; för Sverige saknas de alldeles och det lär säkert dröja länge innan de kunna ens upptagas, så ovana vid och rädda för enquêtemetoden som vi här äro. Vissa allmänna sexualpsykologiska studier av mera generell natur skulle vidare kunna komma i fråga för att ge tolkningar, men då de varken äro slutgiltigt kritiserade eller fått omfattningen av sin giltighet avgränsad, lämna de i och för sig blott föga ledning. Härtill kommer att det sexualpsykologiska momentet av barnbegränsningens orsakskomplex blott är en del och med all säkerhet blott en mindre del av det hela.
Under dessa förhållanden ha vi funnit det lämpligt att i full vetskap om och med understrykande av denna av vetenskapliga försiktighetsskäl nödtvungna brist på psykologisk fördjupning – lägga tyngdpunkten vid de kvantitativt åtkomliga massreaktionerna och vid den sociala ramen, d. v. s. de ekonomiskt institutionella och sociologiskt strukturella momenten. samt att ange de psykologiska tolkningarna endast indirekt och i rätt vaga, populära termer. En viss kontroll över att dessa tolkningar leda i rätt riktning ligger däri, att framställningen ej gjorts titan förtrogenhet med den moderna psykologiska forskningen i dess olika varianter, även om de förhandenvarande förhållandena inom denna vetenskap förbjuder den som är kritiskt sinnad att ge någon detaljfördjupning.
Bland annat innebär detta att vi nödgats ansluta oss till den
