Vår problemställningodifferentierad, d. v. s. utan hänsyn till att de
olika samhällslagren ha olika faktiska levnadsvillkor.
Han bör vidare söka hålla den kausala frågan om orsakerna till den befolkningsutveckling, vari vi befinna oss, skild från den finala frågan, hur denna utveckling möjligen skall kunna vändas. Vår undersökning har nu alldeles bestämt en final läggning, vilket icke betyder att den kausala frågan får försummas. Den måste först utredas. Den finala läggningen, alltså det befolkningspolitiska syftet med hela undersökningen, betyder emellertid, vilket till slut skall understrykas, att även orsaksförklaringen lagts mera djupgående i vissa riktningar än i andra. De orsaker, de "motiv", som kunna ändras ha givits större intresse, de alltså som socialpolitiskt stå såsom möjliga medel. Föränderlig är i första rummet den sociala ramen. I viss mån gör även detta, att vår sociologiskt mera fullständiga men individualpsykologiskt mera ytliga uppläggning – vilken i första hand är nödtvunget framkallad av den psykologiska forskningens nuvarande läge – framstår mera naturlig och även försvarlig just ur synpunkten av vårt syftemål med hela undersökningen.
Vår skrift utmynnar i befolkningspolitiska förslag. På grundvalen av dels en skiss av de faktiska utvecklingstendenserna och deras ekonomiska och sociala betingelser, dels vissa närmare angivna befolkningspolitiska, familjeinstitutionella och allmänt socialpolitiska värdesättningar upplaga vi de rent politiska sakfrågorna till behandling. Ett försök skall göras att ange linjerna för en progressiv åsiktsbildning i befolkningsfrågan. Framför allt skall därvid framhävas, hur befolkningsfrågan väver sig in i hela det socialpolitiska problemet. Uppgiften är att, sedan den sannolika befolkningsutvecklingen angivits och sedan de bakomliggande orsaksfaktorerna analyserats, nå en uppfattning om vad den framtida befolkningspolitiska diskussionen kommer att röra sig om och hur därvid de olika inställningarna komma att gestalta sig.
