Sida:Kungl. humanistiska vetenskaps-samfundet 9.pdf/253

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


7
vår älsta handskrift på fornsvänska

gjort. Om tiden säger Schlyter: »Handskriftens ålder kan naturligtvis ej med noggrannhet bestämmas; men jag finner ingen anledning att antaga, att denna handskrift skulle vara äldre än från slutet af 13:de århundradet; sannolikast synes mig, att den är från början af det 14:de». Han kan därför icke biträda Munchs tidsbestämning. »Skriften synes visserligen hafva varit temligen nitid; men detta är ej bevis på hög ålder. Flera svenska handskrifter finnas, som äro vida nitidare, och likväl otvifvelaktigt yngre än denna». Skriftens utseende föranleder icke att tillägga handskriften någon ovanligt hög ålder. Den anglo-saxiska formen af f — argumenterar han vidare — förekommer äfven i yngre fornnorska och isländska handskrifter, under det att det stundom är ersatt med vanligt f i de aldra älsta isländska handskrifterna. Att ags. f möter i denna svenska handskrift kunde bero på att skrifvaren bott nära norska gränsen och haft umgänge med norrmän. På samma sätt kunde norska ordformer förklaras såsom iarðar för iorðar, nema[1] för num, ein, þeir, fimta o. s. v. och man behöfde sålunda icke i dessa former med Munch se »de älsta och riktigaste».

Som vi se, är det endast med skäligen allmänt hållna invändningar som Schlyter afböjer Munchs datering och hans kritik får också bra mycket utseendet af ett afvisande a limine. Om man besinnar, att Munch ägde en djupgående kännedom om 1200-tals-handskrifternas palæografi, under det att Schlyter endast kunde grunda sin auktoritet på kännedomen om en enda sådan handskrift och denna från 1200-talets sista år, finner man att ett grundligare och mer ingående bemötande från Schlyters sida varit i hög grad påkalladt. Munch svarade aldrig på Schlyters artikel, hvilket dock svårligen kan ha berott därpå att han ansåg sig vederlagd[2]

  1. Faktiskt står nv (ny rad) ma såsom Munch riktigt har läst.
  2. I en till det norska Kirkedepartementet år 1862 gjord hemställan om att bladen (man hade under tiden funnit ett andra) måtte af Rigsarkivet öfverlåtas till Kongl. Biblioteket i Stockholm har Munch, som då var Rigsarkivar, förklarat, »at disse Blade tilhøre en Codex, der efter al Sandsynlighed er noget ældre end det Haandskrift af samme Bearbeidelse, som forefindes paa det kongelige Bibliothek». Munch synes här ha modifierat sin första mening att den skulle vara att hänföra till 1200-talets början. Men han fasthåller att den är äldre än hufvudhandskriften. (Om Munchs yttrande har jag fått kännedom genom en Afskrift af Kirke-Departementets underdanigste Foredrag af 12:te August 1862, som förvaras i K. B. För denna afskrift har jag att tacka Bibliotekarien Aksel Anderssons välvilliga förmedling).