har, efter al sannolikhet, och så framt ej bristen kan tilräknas folkets utflyttande utur Landet, tilförene ej så månge blifvit födde, som nu, följakteligen har hopen ökat sig. Tvärt om; der menigheten förr varit manstarkare, hafva flere tilförene blifvit födde och kommit til ålders: derföre finnes der mera gammalt folk, i jämförelse emot ungdoms hopen.
Om vi då ville hålla oss vid andra Columnen uti föregående Tabell, synes, som skulle vi kunna antaga för visst, at Svea Rikes menighet, på de nästförflutna 50 eller 60 åren, ökat sig i proportion såsom 27300 til 32600, det är, til en femte-del vid pass. Men jag har all anledning at misstänka Folk-längderna, som för år 1749 ifrån somliga Lands-orter inkommit, för någon felaktighet, i det en myckenhet folk lärer hafva blifvit af ovarsamhet förbigången. Derföre har jag utvalt Förtekningarne ifrån 8 Höfdinge-dömen, hvlika af senare Årens uprepade räkningar finnas tilförliteligare. Uti dem har hopen, enligt tredje Columnen, tilvuxit såsom 28800 til 32600, eller allenast til inemot en Sjunde-del, hvilket på så lång tid visserligen icke vore för mycket. Men jag fruktar dock, at förmereingen ej en gång varit så stor: ty först är det troligt, at uti de bästa uptekningar ändock någre kunna vara utelemnade: Sedan böre vi ock betänka, at oaktadt äfven så månge eller flere vore födde för 60 år sedan, än nu; kunde likafullt antalet af gammalt folk i Landet vara litet, om en stor del af dem gått utur riket, hvartil vi vete, at de Svenske dels
