franska père-noble-typen från den svenska scenen». (Georg
Nordensvan, »I rampljus».)
Bland Sundbergs roller på äldre dagar, utom de redan nämnda, kunna anföras: de la Haye i »En teaterpjes», Kammarherre Brattsberg i »De ungas förbund», Valdent i »Från Amerika», Hertig Nayme i »Rolands dotter» och Hertig Magnus af Oesel i »Dagward Frey».
Under spelåret 1844—1845 företog han en studieresa till Tyskland och Frankrike, hvarunder han uppehöll sig tio månader i Paris, hvilken stad han ånyo besökte 1858. — Spelåren 1857—1859 var han lärare i deklamation för teaterns elever. Förste regissör vid Kungl. Dramatiska Teatern 1863—1868, intendent vid Kungl. Stora Teatern 1868—1871 (då han efterträddes af Frans Hedberg) och biträdande förste regissör vid Kungl. Dramatiska Teatern 1876—1877. År 1872 blef han riddare af Vasaorden.
Den 22 okt. 1887 hade han sin afskedsrecett å Kungl. Stora Teatern, då han utförde Markis d’Auberives roll i »Moderna vinglare». Hans sista ord voro enligt rollen: »Nu återstår ej annat än att taga afsked». — Han afled i Stockholm den 9 jan. 1898. — Gift den 6 maj 1851 med première-dansösen vid Kungl. Teatern Johanna Gustafva Gillberg (född den 20 jan. 1828, död den 18 febr. 1910).
Wilhelmina Christina Fundin. K. T. 1 juli 1841—30 juni 1863.
K. T:ne 1 juli 1863—30 juni 1869.
Född i Stockholm den 12 juli 1819 (dotter af kantorn i kungl. slottskapellet Carl Axel Fundin och Christina Margaretha Wigström). Elev den 1 juli 1833. Af de många roller hon under sin nära 30-åriga verksamhet som operasångerska utförde må nämnas: Nattens drottning i »Trollflöjten», Anna i »Hvita frun», Isabella i »Robert», Adalgisa i »Norma», Katarina i »Kronjuvelerna», Zerlina i »Fra Diavolo», Leonora i »Stradella», Carlo Broschi i »Hälften hvar» och Anna i »Friskytten» (då hennes väninna Jenny Lind sjöng Agatha). Den 3 juni 1870 hade hon sin afskedsrecett som Lady Kockburn i »Fra Diavolo». Varmt intresse för sin konst, ett redbart sträfvande, ett intagande och behagligt yttre, en älskvärd personlighet och ett blygsamt underskattande af egen förmåga, voro
