»Friskytten», Henriette i »Muraren», Zerlina i »Don Juan», Fru
Ström i »Muntra fruarna», och Nancy i »Martha». Genom
sin vackra apparition var hon dessutom själfskrifven att spela
pager och andra manliga ungdomar i operor, där sådana
partier äro komponerade för kvinnorösten, och må bland dessa
nämnas Cherubin i »Figaros bröllop», Jemmy i »Wilhelm Tell»,
Benjamin i »Josef i Egypten», Carlo Broschi i »Hälften hvar»
och Urbain i »Hugenotterna». En af hennes allra yppersta
skapelser var tvifvelsutan den varmblodiga spartanska
drottningen i Offenbachs glada, klassisk vordna operett »Den sköna
Helena», hvilket stycke nog till stor del hade hennes utmärkta
spel att tacka för sin ovanliga framgång.
På äldre dagar blef hennes repertoar gifvetvis en annan, men med samma lefvande intresse som hon ådagalagt vid utförandet af de unga skalkaktiga subretterna eller de än hurtiga, än svärmiska pojkrollerna, gaf hon nu lif och karakteristik åt så skiljaktiga uppgifter som Lady Kockburn i »Fra Diavolo», Fru Ragnhild i »Den bergtagna» och Ortrud i »Lohengrin». Den 30 sept. 1882 erhöll hon medaljen »Litteris et artibus», och den 9 mars 1889 hade hon sin afskedsrecett på Kungl. Operan, hvarvid hon uppträdde som Betli i »Alphyddan» och Markisinnan von Streckenfelt i »Regementets dotter». Efter långvarigt aftynande afled hon å Stockholms sjukhem den 11 juli 1913. — Gift den 1 maj 1851 med operasångaren Olof Strandberg.
Lovisa Charlotta Helena Michaeli, född Michal. K. T. 1 juli
1852—1 juli 1855; 1 okt. 1856—1 juni 1859; gästspel: 11
okt.—15 nov. 1860, 13 gånger. K. T:ne 1 dec. 1862—3 jan. 1863;
12 okt. 1863—29 maj 1864 och 1 juli 1864—30 juni 1874.
Född i Stockholm den 17 maj 1830 (dotter af kantorn i Jakobs församlings kyrka, korsångaren vid Kungl. Teatern Henrik Gustaf Michal och Sara Helena Malmgren). Det var Isidor Dannström som upptäckte hennes härliga röst och som först meddelade henne en sorgfällig sångundervisning. Efter att något år ha rest med Gustaf Erik Dahlgrens sällskap i landsorten antogs hon 1849 till elev vid Kungl. Teatern och fick redan samma år den 5 juni, vid endast nitton års ålder, debutera som Elvira i »Don Juan». Ar 1852 antogs hon som
