Sida:Kungl teatrarna J Svanberg del 1 - 6.pdf/5

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
111
SCENISKA KONSTNÄRER

aktris vid Kungl. Teatern, där sångundervisningen då leddes af Julius Günther, som också tidigt insåg, hvilken skatt den lyriska scenen skulle vinna genom hennes fästande vid densamma. Ett par år därefter sattes hon i tillfälle att företaga en studieresa till Paris och London, i hvilken sistnämnda stad den världsberömda Manuel Garcia blef hennes lärare i sång. Hon hade således en förträfflig skola för sitt sköna instrument. Förutom för de redan nämnda sånglärarne studerade hon äfven för hofsångaren Berg och kapellmästaren Foroni. Med stor snabbhet utvecklade sig hennes rika gåfvor, och snart gick hon med själfständig riktning på den bana, där hon redan vid unga år vann den ena segern efter den andra. Vid återkomsten från utlandet utnämndes hon till hofsångerska. Året förut hade hon blifvit kallad till ledamot af Kungl. Musikaliska Akademien. Under åren 1855 och 1856 gjorde hon en konstresa i Danmark och Tyskland och lät med stor framgång höra sig i Köpenhamn, Hamburg, Berlin, Dresden m. fl. städer.

Spelåren 1856—59 var hon åter fäst vid den svenska operascenen. Hon var nu en sångerska med europeiskt rykte, »den andra nordiska näktergalen, som flugit ut för att förvåna och förtjusa den lyssnande kontinenten, och hon var under denna tid, hennes verkliga glansperiod, i ordets egentligaste bemärkelse vår lyriska scens primadonna assoluta, till hvars härliga toner alla med förtjusning lyssnade.»

År 1859 begaf hon sig ut på nya segerfärder både till kontinenten och England, och i London sammanträffade hon med Jenny Lind, som med hjärtlig välvilja åtog sig sin landsmaninna och gaf henne de mest oegennyttiga och vänliga råd. Hon erhöll engagement vid Her Majestys theatre, »där guld och bifall regnade öfver henne i rikaste mått och satte krönet på hennes konstnärliga anseende». Med Margarethas parti i »Hugenotterna» lär hon ha framkallat verklig hänförelse. I lika hög, kanske ännu högre grad vann hon bifall för sin tolkning af Händel, och man ansåg att hon som Händel-sångerska var oöfverträfflig i framställandet af det religiöst-sublima. Såsom sådan uppträdde hon på konserter i flere af Storbritanniens förnämsta städer. Hon lät då äfven höra sig med utomordentlig framgång i Nederländerna, Tyskland, Danmark, Norge och Finland. Inom fäderneslandet sjöng hon på många