Lysning.
I.
På lördagens förmiddag visade sig Schagerström i Korskyrka prostgård. Han önskade tala med prosten om den förföljelse, som hade satts i gång mot Charlotte, och rådgöra om bästa sättet att få slut på den.
I själva verket hade han aldrig kunnat infinna sig i ett mer passande ögonblick. Den stackars gubben var utom sig av oro och upphetsning. De fem små rynkorna i pannan lyste åter alldeles röda.
Han hade denna samma förmiddag haft besök av tre herrar från kyrkbyn, apotekarn, organisten och kronofogden. De hade infunnit sig endast och allenast för att uttrycka sin och hela församlingens önskan, att han måtte avlägsna Charlotte ur sitt hus.
Apotekarn och kronofogden hade varit ganska hövliga. Man hade verkligen kunnat se på dem, att de hade funnit det obehagligt att framföra ett dylikt ärende. Men organisten hade varit i högsta grad uppretad. Han hade talat högröstat
