Hoppa till innehållet

Sida:Lagberedningens förslag till jordabalk III.djvu/140

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
129

bägge sidor medgifver, allt in till dess djupaste vattnet vidtager; det äger för alla dem. som kring sjön bo, allmänningsfiske vara." Bortsedt från den begränsning, strandbyarnas rätt här blifvit underkastad, hvarom i annat sammanhang[1] skall talas. ansluter sig stadgandet mycket nära till landslagen. Det gamla uttrycket "som hans bolstad tillsäger" har ersatts af det mer t,yjdliga "som hans bolstad och rågång å bägge sidor medgifver", d. v. s. så långt byns strand sträcker sig från den ena rågången till den andra. I de utlåtanden, som från alla delar af riket inhämtades angående 1695 års förslag till jordabalk, förekommer icke någon anmärkning mot förslaget i den del, hvarom nu är fråga. I 1697 års förslag äro endast obetydliga ändringar i det föregående förslaget vidtagna. Med sjö och sund har likställts "ström eller älf"; vid orden "hafve den holme, som vattnet äger" har tillagts "efter rågång och byaskillnad". Dessutom har tillagts: "Kan insjö all eller en del till äng förväxa, äge hvar och en i äng eller land, som han i sjön rådande varit". Vidare har bestämmelsen om allmänningsfiske inskränkts till att gälla stora sjöar. Slutligen har tillkommit en bestämmelse om urminnes häfd. Ungefär samma lydelse har stadgandet i 1734 års lag 12 kap. 4 § jordabalken.

Huru detta lagrum rätteligen bör tolkas, har såväl i äldre som i nyare tid varit föremål för mycket olika meningar. Ytterst bero de svårigheter, med hvilka lagrummets tillämpning varit förenad, därpå, att lagen icke brutit med det föreställningssatt, som ligger till grund för landslagens förut återgifna bestämmelser om sol- eller tegskifte. Ännu i 1734 års lag har man bibehållit de gamla uttryckssätten, som endast antyda men icke utföra den allmänna grundsatsen. Tomten skall enligt 1 kap. 1 § byggningabalken läggas i rätt solskifte, som är öster och väster, norr och söder. Den skall vara "grunden till all delning och skifte i by, därefter alla andra ägor delas skola". Hvardera skall få sitt skifte, den ene efter den andre, som hans tomt ligger till i solskifte och väderstreck. Den till grund för medeltidslagarnas bestämmelser liggande föreställningen om solskiftet har alltjämt bibehållits. Med detta föreställningssätt möter vattendelningsproblemet teoretiskt ingen svårighet. Likasom inom byn enligt landslagens ord "vassteg går i vattnet ut" och tillskiftar strandens ägare hans del af vattenområdet, på alldeles samma sätt

kan den ena byns "bolstad", så vidt den sträcker sig mot sjön, "tillsäga vattnet",

  1. Se nedan sid. 135 ff.