Tobaksbod, det de för bristande skiljemynt eljest icke kunde bekomma, dels att kunna liquidera med ett wisst Sockerbruks arbetare, som på krogen togo förtäring, enär den ej besteg sig till jämna 4 skillingar. En sådan 6 öres polette, kommer i Policebetjeningens händer. Målet angifwes wid Kongl. Policekamaren, som låter häckta mann, hustru och son, och förwiser det till Norra Förstadens Wästra KämnersRätt, hwilken, i stöd af Kongliga Förbuden emot Valuter och MyntPoletter af den 22 Oct. 1766 och 24 Martii 1790, dömde Eric Lundin att mista äran, afstraffas med 38 dagars fängelse wid wattn och bröd, samt att därefter 3 år å någon Kronans fästning till arbete hållas, och gemensamt med sin hustru ärsätta den utgifne 6 öres Poletten, samt hustru Lundin, att undergå 8 dagars fängelse wid wattn och bröd; men sonen Carl Lundin blef, i anseende till den lydnad han war sine föräldrar skyldig, ifrån näpst befriad. Därefter blef målet, i stöd af 25 C. 5 § RB. understäldt Kongl. Swea HofRätt, som, igenom Utslag den 12 Sept. 1799, förklarade, att som de påtecknade halfwa korten ej blifwit gjordt i afsigt, att gå och gälla flere personer emellan än Lundin och Tobakshandlaren Hallberg, hwilke allena haft betydelsen däraf sig bekant, hwarföre ock, på sådan grund, ej någon utan förut ärhållen underrättelse om ändamålet med desse märkens inrättande och kunnskap om utgifwarens namn, kunnat dem emottaga, samt således icke heller i någor måtto stodo att hänföras till de igenom 1766 och 1790 årens Kongliga Förordningar förbudne Valuter, utan fast mera woro att anse såsom inwisningar på Hallberg, att därföre utlämna waror; Alltså pröfwade Kongl. HofRätten rättwist, Tornwäcktaren Lundin och hans hustru samt deras son ifrån allt answar i detta mål att befria. Se Kongl. HofRättens utslag, tryckt i Dagl. Allahanda den 20 Nov. 1799, N:o 267. Härigenom blefwo wäl
