SJETTE SCENEN.
POMPÉ. MILO.
POMPÉ.
Hvad har jag hört! hvad folk! hvad konung! hvilken far!
Till offret af en son, som till en seger färdig!
Så Romare jag är, är han min afund värdig!
Så trotsad jag mig ser, han min beundran har!
Jag honom bojor gett, och blygs att mindre vara!
Mot mina lagrars rätt, mitt hjerta vittne bär!
Af den jag kufvat har, jag förolämpad är,
Och rodnar för den makt jag tvingas att försvara!
Hvem nalkas?
SJUNDE SCENEN.
POMPÉ. MILO. THILDA. HILDUR.
POMPÉ.
Thilda sjelf! hvad hennes åsyn sårar!
På hennes visna kind den bleka häpnan rår!
Det är då så Pompé dess första hälsning får!
Och för hvem rinna de, J Gudar! dessa tårar!
THILDA, likasom uppvaknande.
För en rival, Pompé, ej längre fruktansvärd,
Hvars olyckor jag gjort, hvars tro jag ej är värd,
