Anmärkningar vid Tragedien Virginia[1]
Den tragedi som här lemnas Allmänheten, är till slaget vida åtskild från den föregående, af samma författare. Den har ej någon ståt för ögat, som bländar inbillningen och upphöjer den; ej fördelarne af kontrasten mellan skiljaktigt folkslag; ej glansen af stora, genom historien lysande namn; ändteligen ej heller det slags storhet af intresse, som alltid åtföljer hela nationers öden, så snart händelsen är dermed på ett nödvändigt sätt sammanbunden.
Händelsen är, i närvarande tragedi, mer enskilt. Det är en dotters olycka, en fars förtviflan, sammanbundna med Roms allmänna tillstånd genom intet annat än den personens plats i staten, som förorsakar dem. Den politiska hvälfning som slutar skådespelet, är blott en tillfällig följd af detta sorgliga äfventyr. Den kunde uteblifva, och sysselsätter, intill dess den inträffar, föga uppmärksamheten. Nästan hela intresset grundar sig således på personernas enskilta förhållande till hvarandra, och de sinnesrörelser som deraf födas. Ibland dessa personer äro flere af lägre borgerligt stånd. Äfven stylen och tonen i verserna hafva måst derigenom, till någon del, förlora anspråket på den upphöjning, den prakt af uttryck, som sakens och personernas storhet endast kan gifva deråt, och som från theatern alltid så lifligt verkar på åhörarna. Jag vågar likväl icke anse detta såsom en oundviklig följd af ämnets beskaffenhet. En annan plan hade tilläfventyrs kunnat gifva, på allt sätt, mera storhet åt både händelse och versifikation. Jag talar om mitt arbete, efter den form det tagit under min hand.
Svenska theatern äger redan tillförne en Tragedi Virginia, författad af en Skald, som tillika med ett af de första rummen i svenska vitterheten, förenar äfven, genom vettenskapliga arbeten, äran af utländsk namnkunnighet. Efter det förtjenta bifall hvarmed denna äldre Tragedi blifvit emottagen af Allmänheten, kunde valet af samma ämne synas, hos en sednare författare, en på en gång vådelig och
- ↑ Förra Upplag. Betydliga förändringar hafva vid detta arbete sedan blifvit gjorda. I synnerhet har Femte Akten blifvit nästan helt och hållit omarbetad.
