oblygsam täflan. Hade en sådan täflan verkeligen utgjort mitt syftemål, skulle min egenkärlek visserligen ej hafva förblindat mig för faran deraf. Men jag har ej trott att mitt företag kunde komma under detta namn. Då ett och samma ämne för skådeplatsen, ger, efter planens olika beskaffenhet, anledning till helt skiljaktiga situationer och sinnesrörelser, få ofta två sådana theater-stycken ingen annan gemenskap med hvarandra, än blotta namnens; och den sednare författarens blir derigenom mindre att anse som en täfling med den förra, ett försök att göra bättre, än som ett särskilt arbete, af helt olika beskaffenhet. Situationerna, sinnesrörelserna, dessa utgöra det väsendtliga af hvart och ett tragiskt ämne. Den som helt och hållit ombyter dessa, har ej mera samma ämne med den förra, fast han också behåller namnen och den historiska anledningen.
Jag skall ej nyttja det tilfälle jag här ägde, att hembära till den äldre Virginias författare, ett loford, visserligen förtjent genom flera rörande scener, en mängd vackra verser, och hvad som är af allt kanhända mest att skatta, ett i allmänhet rent, otvungit och harmoniskt språk. Utom det att mitt omdöme häröfver kunde synas mindre behörigt, i ett ögonblick då jag sjelf skall dömmas, skulle tilläfventyrs påminnelsen om denna Tragedis förtjänster medföra hos läsaren en mindre förmånlig verkan för min egen. Men jag bör ej underlåta att erkänna en skuld. Den lyckliga versen i femte Akten, 7 Scenen,
tillhör ej mig. Jag har, med författarens samtycke, ord från ord länt den, ur den äldre Virginia. Om alla verserna i mitt arbete liknade denna, skulle jag med större trygghet om bifall, än jag nu gör, lemna det åt Allmänheten.
Detta ämne har varit, af utländska författare, oftare valdt, än kanhända något annat. Man räknar, om jag ej felar, fyra eller fem Virginier, endast på det fransyska språket; utan att någon af dem (så långt min kunskap sträcker sig) mycket upphöjt sig öfver medelmåttan. Jag inbegriper likväl ej under detta omdöme, den bekanta La Harpes Tragedi af samma namn, hvaraf jag blott sett, i en
