Den här sidan har korrekturlästs
— 295 —
LISETTE.
Med nöje? inte sant?
LUCILE.
Med nöje? Åh nej men. Och ej med ledsnad heller.
LISETTE.
Om valet gåfves mig, som jag mig föreställer
Att det är lemnadt Er...
LUCILE.
Nå? i det fallet... nå?
LISETTE.
Jag tillstår att den der fick företrädet då.
LUCILE.
Min köld för allihop föröks af sjelfva mängden.
Ett sådant sammanlopp af täflare, min vän,
Besvärar mig, och blir odrägeligt i längden;
Jag har ej fäst en blick på någon af dem än.
LISETTE.
Så utan ögon än för alla! Vänta bara,
Ni får dem väl en gång. —
LUCILE.
Kanske; men blott för en.
LISETTE.
Nå nå, att börja med, så är det vackert ren.
Hvem alltså nu, af dem, den lycklige må vara,
Är valet, det förstås, väl redan gjordt?
