Som Ann kröot med Segenift hanil; Men, då lioo bjeb^DS bragder hedrar. Hon ser med tårar på hanä land. Förnuftets lju8. Sr tXndt, ooh akiner:
�4 mer det atorhet hlifva akall.
Au hojas på ett rikea iall � Och blanka fram bland d^sa miner* Ej mer, ej mer, nationers makt. Bli satt i slafreri ooh praktj I segrar blott åt skrytet Tundna; I prof af ett fOTtvifladt mod; I länder, köpta genom blod; I Stals-systemer, konstigt spnndna^ Som hi^ta philosophens ljus; I nya Indiers gyllne grus< $å hastigt skofflade, som fundna. Ej längre Oärden af ett hof, Skall fånga, med den glans det sprider, Ett tomt, bedrigligt utländskt lof, Förnekadt af ett folk, som lider! Nej dessa selder hafVa flytt Europa gläds att se på nytt Gå opp for verlden dessa tider, Satnmi fordna gyllne dar. Då hrarje Siat ett husliåll Yar, Fördolt kring idogsfulla bygder, Qeh &<maQgen^ nationens Far,
