Grbtlafi$ avala däte!n,'1bäHans glitter ^ Få min heder det likvSl ät der Philoso[^hen utan fark' sitter^ • I det sSHskap Timon ä^de här. Hör och '^r man ^^ sund från aH �lags yra^^ I en -älskvärd 'grupp församlade , Sommams blomster) O ^ • . � a lyra^^ Tyå GrefVinnor) Ijafiiga spm de^ Ocli^ ännu en Grace ^ wJ kort) alla tre! Irrande bland gräs odl löf^ som sprida Deras . YäUukt kring en cyprisk trakt^ Der naturens fägrings konstens prakt) Fältens dag och lundens skuggor strida; Alltid hos Egléy vid hennes sida^. O hvem vet hvad Timons hjerta sagt? Hvad hån tillstår sjelf , det Sr han tänkte^ ^ Att behags och hjertas harmoni) Ägde i �tl att litet firad bli) Och att ej en rättvis dyrkan kränkte Äran af en sann Phtlosophi � * Rom och Grekland henne gifvit hade (Sade han) de offer Timon ger; Men som det var allt hrad Timon sadC) Lemnom odömdt^ hvad han tänkte mer* Inom hyddans vinterskymning sluten,- Mins han Sommarns fest; betraktar den
