Sen Du �jelf^/ i Helsand glada skote^ Främst bland vänneJr^ hennes säilhet gjort^ Pann hon Dig tid grafven sig till motM^ Lik Btk ti6stené Eaigd) vid åeéi pori Du har girvit � ^Ut hvad vänskap äger^ Vård och tårart hennes lif är sjäokt^ Du har bäddat hennes sista läger, Iklädt henne hennes aista drägU Ändad nu! dch med tillfredstäldt hjerta^ Se det qvalda stoftet hvila sig) Se hur denna kind^ föitärd af suiftrta. Detta slutna öga> tackar 0ig! Mer än many sublima, ädla Qvinna^ Ölver pris af loford eller guldt Må Du en gång, vid din dödssäng, finna Någon ) som betalar hennes skuld! Men om ingen hjelper Dig att lida^ Ingen ber med Dig din sista bön, Då skall hennes Ande, vid din sida^ Hviska till ditt öra tröst och lön. Rik af ädla ofiers långa möda, Har Du ren, — ditt hjerta glädje sig, .^ Trenne Gäldenärer bland de döda. Som, med tacksam famn, för bida Digj^c'
