Sida:Leopold Samlade 2 1815.djvu/23

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har korrekturlästs

— 9 —

Af edra storverks evighet? —
De störta under Splitets händer!
Af namnets? Hvem af Eder vet
Hur långt det öfver grafven länder?

Men verld! i hvilka bojors blygd
Af våld och natt, du låge slagen,
Om aldrig jorden födt en dygd,
På sällhetens begrepp bedragen?
Om alla hjertan sökte den
I skuggans trygghet, som dem gömde;
Och ödet ej, till stora män,
Med hemligt våld, en del fördömde?

Den thron, der Despotismen satt,
Om rättvist den är splittrad vorden;
Om mordets jern och Vantrons natt
Ej mer med offer hölja jorden,
Om Folkens rätt, ur stoft och blod,
För verldens ögon hämnad trädde:
Hvem tackar hon? De hjeltars mod,
Som, när de lefde, hon försmådde.

Ja Sverge, ja mitt fosterland,
Du syntes Vasas dygder skona;
Du satt en spira i hans hand,
Och bytte lagern i en krona:
Men lemnade du lika ren,