Sida:Leopold Samlade 2 1815.djvu/238

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

25^^

Ett strek i daggen .af ipyligjfer^^ .. ^^ ,^ �: Förråder snart : . r . ' . - Hvad kosa de llyond^ tagi**' . . "Nu, ff^lndurf .q,v]p an dig, fördubbla dittrsptaog! ^ Häll A*^><> Jl*^'l ^*t, deiiija endaste gåag, ^ Och lät ej mitt hopp bli. bedragit! . . . Grip fart, som det bar till verldens slut! ' "Slräck ut! sträck ut! Och nu blott ej tröttna att ila! Sen skall du, för alltid, jpä svällande strö, "Vid gyllene Iiafre och* doftande hö, Tillbringa dia Icfnad i hvila." Nu sträcker TFlndiir; och vidt ifrån. Ger nejden dån Af Riddarens skakade rustaing; Hans törniga sporrar, hans skräckstamnras taakt, Fördubbla galloppslagcns dundk*ande takt. Fördubbla näsborrarnas fruslning. Se der, på höjden, en stålblank tropp. Med jagad t lopp . Fortskynda de dammande fjäten! •^. Knappt har han satt cfl;er, till skogkidioits fot, Sä fly honom ren lians två hundar emoty Med fröjdande luftspi^ång. och läten. MFor-