Den här sidan har inte korrekturlästs
^ So3 — ^J felen (svarfe han med stoltlyst) unge män; I ^E|' sökte jag ett prisj men stort är det jag vunnib ^'Och lång kanske för Er, rätt lång," är vägen än^ ^Törr^n J den ära nån, som Gamla Sångarn hunnit.^ "Likt mig (förtryten det, men tron mig denna gång) Såg aldrig än en skald sin ålders-dag förskönad; Tdkt min , — sen Bagdad står — belöntes ingen sång, Och ingens, ingens mer, skall blifva så belönad/*
- 'Af Er, J unge män, hvem Falma funne Värd
Det pris, det ädla pris, hon åt min sång beskärde; '^För honom skulle Cirk och Tempel, synas flärd, 'K)ch Ryktets glans en dunst, och lagerns utan värde!" "Odi nu, vid banans grSns, den gamla Sångarn ger "Sin lyra, evigt stum, åt Falmas dörr att bära; "Sen aldrig denna sträng skall nånsin föda mer
- %a $ån^^ den sista lik, — till ämne ^ eller ära!
