Sida:Leopold Samlade 2 1815.djvu/332

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

— �1 � — Dem han med hemfik forstäUmng sade, Haa. satte fikålen , som han hade, Midt framför fl&ngen, på ett bord. Och kmcifixet från sig lade. ^'Blif ej förskräckt ! j^ tog han igen, .^ "Och hör mitt tal med lugnad t sinne: ^Jag stör med sorg din sömn, min yin^ Men, till min ankomst grunden känn: Jag måste dö � Min stund ar inne." Gud! skrek hon, hyad skall detta bli? "Sank" svarte han, din rost, min kära,

  • 'Och hasta ej med dina skri, ^
  • ' �n stund som af sig sjelf Sr nära.

'^Väck ingexL Grät ej. Mitt beslut "Ar oundvikligt och beständigt Form denna lampa slocknat ut, Skall detta lif; det är nödvändige Belsano! hör då en minut .... Vid himlen som du trott och TÖrdat, Hvad har du gjort? Ett ord till ljus! — /'Spelt, skym&ts, duellerat, mördat •'En Prins ... af sjelfva Päfvens hus!*' - Fly! -"Fåfängt!*'.Dölj dig.-'Truktlos möda!- ?I morgon doca, arrest och band; Att dö med skymf för bödelns hand, "Att med min egen hand mig döda,