Sida:Leopold Samlade 2 1815.djvu/43

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
LYCKAN.


Hvi skådar du med såradt öga,
De fästens prakt, dem skryt och våld
I samråd byggt omkring de höga?
Der smickret dårar dem, för sold,
Och der, i trots af tömda länder,
De truga mödans högsta skatt
Ur sjelfva Indiernas händer,
Som sopat sina rika stränder,
Och synat sina grufvors natt?

För dem har Ljuset tömt sin dager,
Och Hvilan sträckt sin lägerstad;
Dem räcker Ärans hand sin lager,
Och Kärlek sina myrtenblad;
Dem hämtar Öfverflödet rätter
Ur skog och luft, från haf och jord;
Och drufvans Gud, från Greklands slätter,
Sin dryck i gyllne skålar sätter
På deras konungsliga bord.
 
Ja. Men när vällusten försvagar
Med deras krafter deras mod;
När ledsnan fräter deras dagar,
Och smittan glödgar deras blod;