Sida:Leopold Samlade 2 1815.djvu/449

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

— • 435 _ Så, bland de Snillen dem vi dyrka Din Store Morbror yanu �in plats. O Skald! hvem vördar jag i dig? Du lifvar känslan, sprider dager, Och ungdomsgronskan af din lager, Med ingen tid förvandlar sig! De lefnadsqval som trycka mig, Vid dina Ijufya Sånger sluta, Och jag ^en lycklig dag får njuta, S& ofta som jag läser Dig. Förr skall den Sol som i sitt lopp Kring himlens vida bana hastar, Uti sin rullning höra opp, Och sakna sjelf det ljus hon kastar j Förr skördemannen i de länder. Som hennes vändningspunkter nå. Med iäfängt arbetsamma händer En evigt sluten jord beså: Än tidens afund skall förtära Det Oxenstjernska Snillets bloss; Och detta Namnets dubbla ära, Beröfras dyrkare hos oss!