GrefVinnay se åt hvilket lag Ett foga rättyist öde skänker Igr sälla ksjnj dag från dag; En hvar på sig i tysthet tänker. Och ingen blott på Er, som jag. Mt hyad fömämt och vittert heter. Var alltid bäst att lagom tro: Jag undantar ej ens poetW) När de i hufmdstaden bo. Blott må Ni deras offer gilla, Som sig i någofi småstad fäst; I synnerhet ^om rimma illa. Tar ganska Tiss, de meni^ bäst Jag syns �r orättyisi GrefVinnai Och liksom litet afundsjuk; Det är poeters gamla bnik, yärdt, att hos mig förlåtligt finna* Jävem har väl rätt att yara't mer. Än den, som långt firån Eder, ser Silt glömda lif i mörkret sluta, på dessa ljusens englar njuta Pet paradis att skåda Er? Gäck ej att dem förtjenster läna^ $om envist iiekas af min sång: Det är för mycket, på en gång| Att både njuta^.och förtjena. Sätt icke allt i Snillets toa,
