Men hvarifrån härleder sig denna besynnerliga fråga, om philosophiens skadlighet för religionen? Tvifvelsutan från läsningen af philosophernas skrifter, tänker lättrogenheten; och det är så hon alltid bedrages. Jag skall då säga hvarifrån den kommer, ty man vet det icke nog: hon kommer just tvertom, från icke-läsningen.
Philosophien har ej innehållit de orimligheter, har ej åstadkommit de elaka följder man tillagt henne. Men hon är ett för mängden främmande språk, som hvar och en tyder efter sina afsigter, och hon har haft ett helt annat slags vådlighet; se der i synnerhet hennes brott. Den krossade egenkärleken har i alla tider ropat emot öfverlägsenheten; tanklösheten emot ljuset som upptäckte henne; okunnigheten emot förnuft och insigter. Alla hafva stämt sitt rop i den högsta ton de kunnat; alla hufva fordrat hämd af de mäktigaste krafter som kunnat sättas i verksamhet. Derifrån dessa oupphörliga ljud och genljud af alltid samma ord: religion och samhällstrygghet! Jemte dessa temligen ophilosophiska försök, har man för ombytes skull äfven stundom utgifvit vissa så kallade philosophiska. Man har deri ut letat rader ur philosophernas arbeten, ställt dem omvända, bakvända, nedvända, sidvända, i alla vändningar, utom den rätta, och derefter skrikit:
