Mig äro de gränder icke obekanta, hvai inan vanligen söker ursäkta den närvarande rliftningens ofullkomlighet Menigheten, sägen Lohöfver inga mästerstycken. Den kan upp gas, och uppbygges . tusende gånger säkrare ge en okonstlad enfaldig undervisning, än genom yppersta vältalighet Man behöfver, för atl ett rä(lskain*ns sätt förkunna salighetens ord, låna deråt någon fåfängehg prydnad. Allt så (ropar man) är blott menniskokonst Likasom h' sammansättning, tal eller skrift, icke vore icke fordrade sin skicklighet; icke behofde nijRcts biträde! och likasom den okonstlade fald 11 varom man talar, vore samma sak med di^htt, vanmakt i tankar och ett ostädadt s\ Alen denna löjliga fördom är likväl sä allmSo jag förmärkt >is5a nitälskare aldrig vara rätt tr emot hvad de kalla menniskokonst, utan hvarest oskickligheten har åtminstone en viss. lig påtaglighet Hör, till exempel, en prcdi full af förståndets kraft, full af hjertats var och författad med hela språkets värdiga reo Det är, skola de säga er, blott konst elig ord <0 mejinisloinsdojn. Men utplockade bitar ur ^ och våra grannars postillor, hvilka likasom stri emot att sammantrugas; men den eviga slendi af en saftlös mångdelning; det tröttande slapd loci communes, allegorier, tautologier, �ilska
