hörde Massillon predika, sade han till en af sim kainerater, soin var med honom i kyrkan: Mk yän, se der en talare: och vi, hyad mro w? fiomedianter! m Jag bar redan sagt och jag upprepar äano: dessa små underrättelser tjena ej till någon egent- lig undervisning, men de sakna ej derfore allt värde: de vittna åtminstone, huru mycket sjeUVi utförssättet möjligen bidrager att fördjupa eller försvaga intrycket af de vigtigaste läror. Mm tycks ej nog öfverväga detta. En stor fransysk skribent sade om den nyssnäinda MassUloih ^ |ian Jorde Racines talanger med sig i yredäs' stolen. Hos oss, jag är viss derom, skall mao anse detta för ett ganska profant loford, äfvcn i anseende till sammansättningen. Men om loao, på detta göthiskt mogna sätt, fortfar att sjbom parisisk flärd afsky och förakta allt hvad urskill- ningen har visast, allt hvad snillet har Bdlastoch mest rörande, hvilka äro dä, om jag understår mig att fråga, de gåfvor, som uian skattar ^vär- dige en Religionens lärare, ett hinimelena bud- skap 'till menniskorna? Så framt ej osammanban' get, sträfbetcn, obehaget, oskickligheteo, vet jag i sanning inga, som blifva öfrige att vinnläggi 91^ om.
