_ 4i4 — � klokheten af dess inrättning, o. s. t. Det for � håller sig for ofrigt med upphöjda ställen i skrif- ter, ungefär som med torn ock domer i bygg- nlngskonsten: de måste ej uppkomma af slump; de måste, sältas der de böra finnas^ annars gifh de vanskapllghet
Kan en Författare domma om sitt eget värde? tillhör det honom att göra det? eller hos hvilkei skall han söka underrättelse derom? Detta ir ea fråga som förfjenar uppmärksamhet. När nmi påminner sig den blygsamhet och nästan det miM- troende till sig sjelfva, hyarmed så mänga ston snillen länge fortsatt deras bana; men deremot den sjelf beundran, det skryt af styrka och gu- domlighet, hvarmed en stor del medelmåttige an- träda deras; förekommer det såsom en giuuka •vår sak att dömma rätt öfver egna gåfvor. Df&2 na blygsamliet, detta låtsade misstroende till sig sjelf, svarar någon, är ej annat än ett fint skryt hos de stora snillen. Må ske; men äfVen i det fallet bevisar ert grofva skryt ingenting tiU er fördel. Men Young, fortfar ni, råder uttryckdi- gen en ung skribent att vara sjelf sin första beun- drare. Frukta att Young narrar Er. Skrif som Young, och följ ej hans råd; se der, utan tYif- vel, det bästa Ni kan göra, om Ni söker i Titt terlieten en verklig förtjenst.
