— 43i _ Man MT då åtminstone, att jag ej vill beror- mänskligheten, hedern och prydnaden af dessa la tänkesätt. Nej, tvertom sätter jag derpå det pliogsta värde. Men allt har sin tid och silt rum, rhvilka måste iakttagas. Ombyt, förblanda dessa, löch allt förlorar sin skönhet, alll Yanställes och förlöjligas. Dygden och de ädla känslorna hafvli
- då visserligen också deras, dem ensamt tillhöriga
'tid och rum. Denna tid är hos oss icke hela ^^ dagen igenom, och kan ej vara det. Hvilka stun- 'der skulle i det fallet återstå för hushållsgräl, em- betstråk, rättegångskäbbel, ckikaner, uppvaktnin- gar, vinglerier, lycksökningar, agioteringsknep , 'poliskrångel, diskontspring, torgsqvaller och andra lefhadens vigtiga angelägenheter? Man har der- 'före med Uokhet utsatt dygdens och de ädla käns- lomas allmänna tid, till klockan precis sex om
�aftnarna. Likaså litet är deras rätta ställe, (man
aige hvad man vill) den allmänna jemnlåga jord- i- ytan, hvarest de skulle ofelbart begrafvas obe- � k märkta, bland tusentals dieparater af alla natu- p rer och färgor. Deras högre värde fordrar tyde- i- ligen ett högre rum, hvarifrån de kunna skådas -t och beundras. Också har en rättvis vördnad ut- ^ tett för dem vissa små brädgolf, af tre eller fyra fots upphöjning, hvarest de finna allt för dem på bästa sätt inrättadt: kejsare, konungar, prinsessor, grefvinnor, hjeltar, ur klädkammaren, betalta for
