^ 56 ^ begrepp om ordet /or^) icke Ifaxi tillegna mig den äran att förstå det minsta d^rfif. Antingen man nemligen betr<iktar tiden och rymden sflsom aprioriska eller empHskd ! syner , blir alltid lika risst, att d^ såsom Hmné t)cli 'ma- teriel t grundvillkor ingå i alla våra (brestsllhiiigar och omdömen. En synt^sis af tanke odi å^kådhing finner jag vfil alltså h8r. Men någon synteéiJt' af subjekt och predikat-, hvsirpf predikntet ickesknlle utgå ur su)>jektets b^repp, utan tiUkatnina an- norstädes ifrån, men likväl befinni( sig dermedpå ett nödväQdigt sätt förknippadt, �^ till �n sådan syntesis finkier jag i sanning Tmg9L mffjlighét Det skulle böra föruteättas härtilU att tids^ odi rymd- bestämningarne knnde låt^ från tiMgbns' begrepp afsöndrn sig„ och tingen dem förutan i -begrepp uppfattas. Men h vad är ocfantgör - väl sub jutets -begrepp annat, än en uppättning af b^a^tankeiis föremål, äfveil med inbegripande deriaftids- el- ler rymdyillkpren? Dem förutan, hradär subjek- tet, och hvad bc^epp kan man väl götSiK-il^ dér- om? Hvad äro L ex. ett hus, én tifdf^ ek nlil, ett år, när rymd- t>ch tidsbestBiÉningatM deri- från afdragaa? Men om dessa beskä^hningÉr aUtaå redan förut nödvändigt ingå i subjahtet^rhqm kwi*
�ia de g^iom syntesen tilkigga^ deralöFrM' aåsMn
nya, främmande predikat? Vid|a*e odb' då tid och
