^ '57 - rymd irb åskådningar hos. oss, hTsrigendm nya, men likyål n5d?findiga predikatér tiUkomma i snb � jekten, så mftsle det gifvas, påslår man, en nfid- Tfindigliet genom åskådbing, som icke Sr någon nöd- Tjlndighet genom begrepp; således icke logisk. Men byad är en nddvfindigbet genom blott åskåd- ning? Qm det gåfves härpå något ovedersägligt exeqapeli vore det tvifvelsulan rymden med sina jtri^ ilimenaoner, Jivaiaf nad.vändighefan kmide sy- .nas offikomtna genom blotta forestäUningen, det yill jiäga ibsljåd ningen. Emedlnrtid � hvad. är rymd i itUpäijijet^ och hvad fita^r jag dermed? En änd-
�]fi8 utsträckning alli omkring mig. Men detta allt
ci|iiki;ing mig^ i hvad annat består det åter, än i ett �pp-jOch i^aråtr ett häger- och yensteråt � ett fram- ocb:tekåt; således i tre mätningar � som skära hvar- ande* i den ståndpunkt jagintager? Se de^ alltså de Xat dimensionerna � h vilkas nödvändighet uppenbaif- iigcui^ Jiggisr.i deras identitet med denna utsträck- niqgjlallt onakring mig �' som utgör sjelfva rymdfiire- stSlhungen. • Denna nödvändighet är då logisk � det vitt säga, en nödvändighet genom begrepp � likasom ^XU fiiftpv^ För mia del känner jag åtminstone i �- .gym annans, äa denna � hvangenom predikatet aUtid npiikommer ur i^alfva sobjcåtets nslnr. Också bar ,jp^,af alla dkssa syntetiaka omdAmen ide Aumit ett enda � bvaraf jpredibrteticke var identidu med
