Sida:Leopold Samlade 4 1831.djvu/123

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


— 6B — ia rliåsie^i^ikn jriire nOtuten också förliätla sig på Oka MU. Man Ékutte taga geometems rymd tMX& '4umJs läror för ett blott diktverk j och icke 4iUti'a^ dem någon . objektiv gältighei ; emedad, til- � ISggerban � man alMeles icke inser bura odi hvar-i- Ibre sjelfva tingen skulle nödvändigt böra öfver* enastämma med den fbrestäUniug vi om dem gö^ rå oas. Då au dessutom erfarenbetan ger oss blöt* ta rön � men ingen apodiktisk regel att ddmma ef-^ ter, så skulle yi till och med af tingens öfverens* stämmelse med geometems grundsatser, likväl io* ke kunna sluta att så alltid och nödvändigt måste förhålla sig. Man skulle icke ktmina säga, att tvenne jrtw' som jenlt betäcka kvarandra måste falltid och nödvändigt ^ara Kkäj utan blott: så har det hitintills alltid befunnit sig. Jag frågar med re^kt och förundran: äi* detta filosofi? För att nu i min ordning yttra min mening härom, så médgel- jag väl, att tingeb i erliarenhe* ten kunna vissbrligen både ofta och mycket afvi-* ka firåb Våra. föreställningllr om dem$ men blott från våra årbiträrä tiUfSdliga förestäUningar, icke från Våra föriluftäbegrepp och tingens på dem grundade Hätun Sålunda kto jag väl i erfarenhe- tan finna en sjö, der jag föreställde mig att finna ett berg, men icke en sjö af sten^ icke ettrinnan-* UopMi Skr. iK DtL ^

•1 Vi