— 85 - in på samma gftiig analytisk; det vill sKga, hxk^ iTida det låter tanka sig, att predikatet aknUe i samma gång både ligga i sii4>jektels hegtejg^, k icke ligga deri, Jag har blott ett ord att tUlMgga. Att alk It fihc^tåndå grondb^frepp be&uA sig' på elt kil|bart^tt förknippade med tids-fdi rymdvilt- ft0k9 <f dem beroende och blott på ftk �nåi i |;'odi nmr an vindliga: detta, i laU ovederalg^ (tf var ntan tvifvel ett af spekubitioatoa attest � k vigtigaste varseblifvanden: en npptldit, kvmri^ iidim menniskotankens gränsor synas kunna med nr sannolikhet bestfimmas; men hvad hela det ö �- ^ fitui aprioriskt syntetiska konstverket deremot irlffiir, måste jag flnnu en gång tillstå, att kvpr* n riktigheten eller vårdet deraf vdkt ned lika uiirt fihr mig nppenban sig.
Y. 8TTCUCT.
I^AaiC OM SEN SYNTETISKA APRIOEISMBN Sl- SOM PRINCIP F0E MeTAFTSOUBN.
Ett af Kants andamål med den $y|iteti8l^ rriorismen var, säger man, att vederlägga Hi^nejf kast emot kausaUtets-grunden. Jag frågar |n^
