— 92 har varit hitintills hjggd på sädana dags aprioriiska synteser, och torde forhlifva Vid att gmnda sig endast pfi sädana. Det stora inkastet deremot är, att den geometridLB heyisningens falil^pmlii^ ända icke kan här ägas; men af denna inåiirBnlr ning i vär tankeförpåga, det vill säga m � .deniiå hrist på absolut ovedersägUghety följer ej J^mBHe sjelfva satsernas grundlöshct, i synn^riiet Jiär Ä dessutom styrkas af mänga .tillagda skäl, och jStf tings hela samman&ttning. Kanske aiflate vi hSm ätnöja oss härmed,, och icke förklara all. metafy^p sik för upphäfven, derföre att den icksL är dlor kan vara geometri MetafyAken , man . pånumur sig det � har sitt naipn odi existerar genom sjelffa föremälens ofi^rsinnliga jiatur^.icke genpm liafianingens absoluta oemotsäglighet. Jag tillägger härtill, emedan det hOr tittnärvarande betraktelse, att värt förständs grundbi^gr^pt eller de så kaHade kat^riema, torde Y$k kan* hända &, genom allt detta; en nägot vidstE|dLtiik ife tillämpning, än Kant medgifver dem; - J^ i hans system alla föremal i tid och mm id^iro ePer kfinna vara annat än blotta tankssyper, Xf/kt^ qa 9(& förständsgnindema, säsom. eoligt )i|vnB ^qar i](ing endapt ^yändliga på sädl^1a för �mäl|,' �h9 heller angj^ sfpmt äu vftra blott^ tfiikesynff. Qiir |m äter tidep och rummet verkUgo, ' \3l tingen, i
