Sida:Leopold Samlade 4 1831.djvu/200

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

blandat* man ej fbr öfrigt i* detta syMém UibOk förhuftsriktigheten med det moraliskt rätta, tyflf-^ Ten determinationen efter den strfingasfte fömtifks^ riktighet � hyad är det som gör den till moralislk? en enda sak: förhållandet till meunisko väl , aUmänt eller enskilt, och till den ordning som beyatar och främjar det Först genom detta förhällanSte blir åk förnuftet moraliskt Eller hvad åtskUjisr annars rättheten, att emellan tvenne ställen yflljk den raka vägen, såsom den kortaste, ifrfift rätdie^ ten, att med trohet återställa en egenddm, iwni blifvit åt någons vård anförtrodd; Der äfingtä på varelsemas allmänna väl och vördnaden ftr ordningen deraf begynner, der först begynner då äfven det moraliska^ eller* som auktor kallar åd, pr ahiska förnuftet: i allt öfrigt, är det väl annatj än en blott tankerätthet? 6:0 En kort anmärkning i förbigående öm érfarenhetet, efler den fminit en så stor fiende i aaktom till detta liioralsystem. Man kan tddrlff 790g ofta eller förftvjrcketj säger hasi, ^brkaJOir den liknofdhéåy eller det låga tänkesätt^ söm A gema letar efter principen för* sedei' htakd dk iåbr\fff^dr€(r och lagar, som i erfarettheten före � kcmma. En ganska god och nödvändig, piiadip för. Mdpr :syn€8 nig likvid kärleken till niie^iii* sjkovftlc BfiXfA v4iv:dpadflpförordmngeadeya �. Go^