— i53 *- � bär tvenne faufvudsakliga föremål, nemligen 1:0 det Absoluta, och :i:o Verldens uppkomst derur. Om det Absoluta. Derifrån har allt utgått; om amiars ordep utgd^ fiärJLjta, härleda sig, blifva bär lämpliga; hyilket kaQf liksom nästan allt annat i denna fi- losojpiy eller stridiga ställen, nekas och bejakas, k en^ sidan är det Absoluta ett evigt producerande^ en evig verksamhet ^), ur byars handlingar fram- gå natur cch naturlagar; å andra sidan åter fram- går ingen ting ur det Absoluta (Gud), det verkar e|, handlar ej '), utan dess verksamhet är och ut- gör den djupaste hvila ^). Men uppebållom oss ej vid dessa små svårigheter. Fattom i sigte sjelfva den stora hufvudfrågan: hvad dr det Absoluta? och detta ord, som i den nya filosofien så ideligen höres, hvad innebär det? favilken betydelse låter dervid fösta sig? en fråga, på h vilken jag ej tror, att många finnas som kun- na svara. För min del, sedan jag läst mycket och länge derom, erkänner jag, att jag vet derom än- nu ingen ting annat än ord, som beklagligen än- nu dertill motsäga bvarandra.
^) Ideen z. e. Phil. d. Natur p. 73. *) Jahrbucher der Medicin ah VFisflcnschaft. br Th. AphorinMD, 62^ 75, 77 9 79* ') fbilosophie und Religion , p � a6L
